Vandring Ghar Dalam 2026
På lördag den 23 maj vandrar vi från Ghar Dalam (elefantgrottans museum) till Birzebbuga. Vi samlas vid entrén till muséet, där tillfälle ges att besöka grottan ”Elefantgrottan” Ghar Dalam. Här gäller ”Heritage Malta’s Senior Passport”.
Vi kommer att få en privat guidning av Per-Arne Blad, som berättar ingående om museets historia och innehåll. Efter museibesöket börjar vi vandringen som är ca 6 km, relativt lätt och går till största delen på vägar eller trottoarer. Men ca 2 km är på naturstig.
Vi kommer att passera Ħas-Saptan Stormwater Soakaway som byggdes för att hantera regnvatten och minska översvämningar.
Nästa plats är en ruin från 1600-talet, Id-Dar Ta’ Pultu (Casa Ippolito) som är en historisk kulturarvsbyggnad.
Strax intill finns en bra fikaplats. Därefter kommer vi att passera, på avstånd, Borġ in-Nadur som är en betydande arkeologisk plats i Malta, belägen nära Birżebbuġa
Efter avslutad vandring kan vi runda av med öl/fika/lunch på restaurang Ta Gorg, innan buss 82 mot Valletta avgår från station ”Birzebbuga 2” bakom restaurangen.
Men Medtag gärna dricka/fika, som vi kan inta under vandringen.
Stavar rekommenderas.
Alla planerar sin egen resa men vi uppmuntrar till samåkning för de som kör bil eller åker kommunalt.
För de som åker kommunalt finns information på Malta Public Transport om tider om lämpliga bussar. Från Valletta kan man t.ex. ta buss 80 kl.10.00, till busshållplats ”Dalam” (Bus stop 410) kl.1038 Med Tallinja-kort åker man gratis på Transport Maltas bussar (utom TD-linjer)
Anmäl er gärna till eric@vonrosen.se inför vandringen så vi vet vilka som kommer och kan planera eventuell samåkning och om du åker buss så vi väntar in bussen.
Välkomna!
Ulf – Evalotta +356 – 7998 0087 Eric – Heli +46 – 70326 8036
Klicka på kartan för en länk till Google Maps och vägbeskrivningslänk. (eller sök i Apple kartor/Google Maps: 35°50’11.8″N 14°31’42.0″E)
Klicka här för Wikiloc-länk till:Vandringen från ”Elefantgrottan” Ghar Dalam.
Għar Dalam – Maltas grotta av mörker och förhistoria
Għar Dalam, som betyder ”mörkrets grotta” på maltesiska, är en av Maltas mest betydelsefulla arkeologiska och paleontologiska platser. Denna kalkstensgrotta ligger på Malts sydöstra del, strax utanför staden Birżebbuġa, och har spelat en nyckelroll i förståelsen av både öarnas naturliga historia och de allra första människorna som bosatte sig här. Utställningsområdet består av två delar: grottan och museet, som uppvisar en anmärkningsvärd rikedom av fynd från djurben till mänskliga artefakter.
Ghar Dalam är en av Maltas mest kända grottor och har spelat en viktig roll i förståelsen av Maltas förhistoria och tidiga människors livsstil och kultur, inte bara för sin geologiska betydelse utan också för de arkeologiska fynden som har gjorts där.
Den är cirka 144 meter djup, men endast de första femtio metrarna är öppna för besökare. De nedersta lagren, mer än 500 000 år gamla, innehöll fossila ben från dvärgelefanter, flodhästar, mikrodäggdjur och fåglar. Ovanför det efterföljande stenlagret finns det så kallade ‘hjortskiktet’, daterat till cirka 18 000 år sedan. Det översta lagret dateras till mindre än 10 000 år och har bevis på de första människorna på ön. Det var här som de tidigaste bevisen för mänsklig bosättning på Malta, för cirka 7 400 år sedan, upptäcktes.
Upptäckten och vetenskapens roll
Grottan var känd lokalt länge, men den började systematiskt utforskas först på 1800-talet. Den italienske paleontologen Arturo Issel gjorde några av de första vetenskapliga fynden av fossila ben i 1860-talet, och därefter har flera expeditioner lett till stora mängder vetenskapligt material som idag analyseras och förvaras i museer både på Malta och utomlands.
Għar Dalam idag – museum och lärande
Vid ingången till grottan finns ett museum där många av de fossila fynden visas upp tillsammans med förklarande texter om hur grottan bildades och varför Malta en gång hade dessa märkliga djur. Guidesystem och utställningar hjälper besökare att förstå hur natur, klimat och mänsklig historia vävts samman på denna plats.
Grottans betydelse – ett levande arkiv
Għar Dalam är inte bara en grotta, det är ett, naturligt arkiv som berättar om:
- klimatförändringar,
- evolutionära processer,
- hur djur anpassar sig till isolering,
- och människans allra första spår på Malta
Fynden av de små elefanterna är särskilt fascinerande eftersom de ger oss en konkret bild av hur isolering på en ö kan omvandla arter över tusentals generationer, en påminnelse om hur livets variation formas av miljön.
Beskaffenhet:
– Kalksten: Grottan är huvudsakligen bildad av kalksten, vilket är vanligt för grottor i Malta. Kalkstenen har eroderats av vatten och bildat olika formationer såsom stalaktiter och stalagmiter.
– Kamrar och passager: Ghar Dalam har flera olika kamrar och passager, var och en med sina egna karakteristiska formationer och sedimentlager.
– Fossilrika sediment: Inuti grottan finns rika sedimentlager som innehåller fossil av olika djurarter från olika tidsperioder.
Tidigare klimatförändringar har haft en betydande påverkan på Ghar Dalam-grottans historia på flera sätt:
1. Formation av grottan: Ghar Dalam och andra grottor på Malta har formats genom erosion från vatten och andra geologiska processer. Klimatförändringar, såsom variationer i nederbörd och temperatur, har påverkat erosionens hastighet och därmed grottans bildande.
2. Sedimentavsättning: Klimatförändringar har också påverkat sedimentavsättningen i grottan. Under perioder med ökad nederbörd eller smältande is kan större mängder sediment transporteras in i grottan och avsättas där. Detta har bidragit till att skapa de olika jordlagren som arkeologer och geologer studerar för att förstå Maltas förhistoria.
Sedimentlager
En tidskapsel genom jordens historia
När man ser på sedimenten och fossilerna i Għar Dalam är det som att läsa en tidslinje genom miljontals år:
De äldsta lagren – för över 500 000 år sedan
Längst ner i grottan har forskare funnit fossil av djur som levde på Malta under Pleistocen – en geologisk period av istider och kallare klimat. Där finns bland annat ben och tänder från:
- dvärg-elefanter
- dvärg-flodhästar
- jättelika svanar
- andra däggdjur som rådjur och björnar
Hur blev elefanterna så små?
När stora djur som elefanter blir isolerade på små öar händer något intressant: evolutionen ”sparar” energi genom att minska kroppsstorleken. Stor kropp kräver mycket mat och utrymme. På en liten ö som Malta, där resurser är begränsade, blir det en fördel att vara mindre – och över många generationer blir arten gradvis mindre. Detta fenomen är väl dokumenterat i paleontologin och gäller inte bara elefanter, utan även andra stora däggdjur på isolerade öar runtom i världen.
I Għar Dalam har forskare hittat tusentals benfragment och fossiler som vittnar om dessa djur – ett verkligt fönster in i en tid då ön var en del av ett mycket större, europeiskt landskap.
Dessa djur nådde Malta under perioder när havsnivåerna var lägre, och öarna fortfarande var förbundna med fastlandet via landbroar (särskilt till vad som nu är Sicilien). När havet steg isolerades grupperna, vilket ledde till evolutionära förändringar som minskad kroppsstorlek – en process som kallas ö-dvärgväxt (insular dwarfism).
Det betyder att elefanterna som en gång gick här – i motsats till dagens afrikanska elefanter – var mycket mindre, anpassade till den begränsade födan och ytan på ön.
Genom att studera sedimentlager och fossil i grottan kan forskare rekonstruera tidigare klimatförändringar och deras effekter på Maltas geologi, djurliv och mänskliga bosättningar.
Ghar Dalam-grottan har flera distinkta jordlager som ger en viktig inblick i Maltas förhistoria och geologiska historia. De viktigaste jordlagren är:
1. Övre sedimentlager: De övre lagren består främst av lera, sand och kalksten och representerar senare perioder av mänsklig aktivitet och sedimentavsättning. Dessa lager innehåller ofta artefakter och fossil från de senare perioderna av Maltas historia.
2. Mellansedimentlager: Dessa lager innehåller en blandning av organiskt material, lera och sand och representerar en tidigare period av grottans historia. Här hittar man fossil av mindre djur som har levat för flera tusen år sedan.
3. Undre sedimentlager: Detta är det äldsta jordlagret i grottan och innehåller en rik mångfald av fossil från den senaste istiden, inklusive benrester av mammut, dvärgelefant och andra utdöda arter.
Genom att studera dessa jordlager kan arkeologer och geologer rekonstruera Maltas förhistoria och förstå hur både människor och djur har anpassat sig till förändringar i miljön över tid.
Djurarter av fossil
I Ghar Dalam-grottan har en rad olika djurarter av fossil hittats, vilket ger värdefulla insikter i Maltas förhistoria och djurliv. Några av de mest betydelsefulla arterna inkluderar:
1. Mammutar: Fossil av mammutar har hittats i grottan, inklusive benrester och tänder. Dessa gigantiska elefanter levde under sen pleistocen och var en viktig del av Maltas förhistoriska fauna.
2. Dvärgelefanter: Förutom fullvuxna mammutar har fossil av dvärgelefanter också hittats. Dessa var mindre versioner av sina större släktingar och utvecklades som ett resultat av insulär dvärgväxt på Malta.
3. Dvärgflodhästar: Fossil av dvärgflodhästar har också upptäckts i grottan. Dessa var mindre än sina släktingar på fastlandet och hade anpassat sig till ö-livet genom insulär dvärgväxt.
4. Jättesköldpaddor: Benrester av jättesköldpaddor har hittats i grottan. Dessa stora reptiler var vanliga under pleistocen och var en del av Maltas unika ekosystem.
5. Ödlearter: Fossil av olika ödlearter har också dokumenterats i grottan, vilket ger ytterligare bevis på det rika djurliv som en gång existerade på Malta.
Dessa fossil ger inte bara information om Maltas förhistoriska djurliv utan också om klimatförändringar och evolutionära processer som har format ön och dess fauna under årtusenden.
Dvärgelefanter och dvärgflodhästar
Dvärgelefanter och dvärgflodhästar är fascinerande exempel på ökad evolution och anpassning till specifika miljöer, känd som ö-livsmönster. Dessa miniatyrversioner av sina större släktingar uppkom på öar som Malta under istiden på grund av isolering och begränsade resurser.
1. Dvärgelefanter: Det fanns en tid då småväxta elefanter, flodhästar och hjortar strövade omkring på de maltesiska öarna. Detta var för cirka 130 000 år sedan, då stora delar av kontinentala Europa var täckt av is och havsnivån, som var ca 130 meter lägre än idag, exponerade en 40 km bred landbrygga mellan Sicilien och Malta. Detta erbjöd de forntida djuren en bekväm passage till varmare klimat. På dessa öar fanns det begränsade resurser och tillgången till mat var inte lika riklig som på fastlandet. Detta resulterade i en process känd som insulär dvärgväxt, där större djurpopulationer på öar utvecklade mindre kroppsstorlekar över flera generationer för att anpassa sig till den begränsade tillgången på resurser. Dvärgelefantens mindre storlek var fördelaktig för att överleva på en ö med begränsade maktresurser och därmed gynnades denna egenskap och förädlades genom naturligt urval.
2. Dvärgflodhästar: Liksom dvärgelefanterna, utvecklade även dvärgflodhästarna på Malta mindre kroppsstorlek genom insulär dvärgväxt. Medan de på fastlandet levde i stora flodsystem och hade gott om utrymme att röra sig, fanns det på öar som Malta begränsade vattenkällor och mindre områden att leva på. Dvärgflodhästarna anpassade sig till dessa förhållanden genom att minska i storlek och effektivt utnyttja de tillgängliga resurserna på ön.
Dessa exempel visar hur evolution kan anpassa organismer till unika miljöer och hur isolering på öar kan leda till specifika förändringar i djurlivet, såsom miniatyrisering.
Senare lager – klimatförändringar och människans ankomst
Ovanför de allra äldsta lagren finns skikt daterade till runt 18 000 år sedan, då klimatet och landskapet började förändras. Dessa lager innehåller ben från arter som rådjur, rovdjur och andra djur som rörde sig över de numera förändrade landytorna.
Högst upp i sedimenten finns en så kallad ”kulturell nivå” – rester av mänsklig aktivitet. Här har arkeologer hittat föremål som keramik, flinta och andra verktyg som visar att de första människorna bosatte sig på Malta för omkring 7 400 år sedan. Detta gör Għar Dalam till det äldsta kända beviset på mänsklig närvaro på öarna.
Ħas-Saptan Stormwater Soakaway
Ħas-Saptan Stormwater Soakaway är en modern infrastrukturanläggning i Malta som byggdes för att hantera regnvatten och minska översvämningar.
Det är i grunden ett stort underjordiskt system som samlar upp regnvatten från vägar och tätorter och leder ner det i marken, där det kan infiltrera naturligt i grundvattnet. Anläggningen är en del av Maltas satsning på hållbar vattenhantering, särskilt viktig eftersom landet har begränsade färskvattenresurser och ofta drabbas av kraftiga regn under korta perioder.
Det är en teknisk lösning som både skyddar mot översvämningar och hjälper till att återfylla grundvattnet.
Id-Dar Ta’ Pultu (Casa Ippolito)
Id-Dar Ta’ Pultu (Casa Ippolito) är en historisk kulturarvsbyggnad – idag en ruin – från 1600-talet.
Det är ett lantligt herresäte / country house (ibland beskrivet som ett slags palats eller befäst gård), byggt i traditionell maltesisk kalksten, uppfört år 1664.
Det kallas också Casa Ippolito, ”Dar ta’ Pultu” (maltesiska namnet) Den byggdes av baronen Ippolito Novantieri, en aristokrat från Sicilien Han bodde där med sin familj.
Byggnaden räknas som kulturarv eftersom den är ett bra exempel på 1600-talets maltesiska landsbygdsarkitektur visar hur man byggde med lokala material och tekniker
Den ger insikt i livet hos den maltesiska adeln på landsbygden och den är skyddad/registrerad som kulturminne i Malta.
Idag är den övergiven och delvis kollapsad ruin och har stått obebodd i över 100 år.
Det finns även en lokal legend: En siciliansk riddare (Ippolito) blev dödad efter en kärlekshistoria med en lokal kvinna.
Borġ in-Nadur är en betydande arkeologisk plats i Malta, belägen nära Birżebbuġa. Platsen omfattar rester från två distinkta perioder av maltesisk förhistoria: en megalitisk fas i Tarxien tempel med anor från omkring 2500 f.Kr. och resterna av en bronsåldersby, inklusive Maltas tidigaste kända fästning. Templets ingång, markerad av två upprättstående megaliter, och en stor täckt nisch nära ingången, förblir särskiljbara egenskaper.
Till skillnad från sina samtida, som Tarxien-templen eller Ħaġar Qim, saknar detta tempel konstnärliga dekorationer. En liten kyrkogård, som ligger cirka 9 meter från tempelbyggnaden, lägger till ytterligare ett lager av historiskt djup till platsen.
Efter att templet övergavs bevittnade platsen uppkomsten av en bronsåldersby. Templets struktur gjordes om till en serie bostäder, runt vilka olika hyddor byggdes. Även om grunden till dessa hyddor begravdes igen efter utgrävning, pekar deras existens på en blomstrande bosättning. Upptäckten av mykenska skärvor i närheten tyder på interaktioner, antingen direkta eller indirekta, mellan den maltesiska och egeiska civilisationen.
Heritage Malta’s Senior Passport is a free cultural-access scheme for residents of Malta aged 60 and over, giving seniors and two accompanying persons free entry to almost all Heritage Malta museums and sites. seniorpassport.heritagemalta.mt Heritage Malta
Free, unlimited access to 27+ Heritage Malta sites and museums
Valid for the senior passport holder + two accompanying persons
Excludes: Ħal Saflieni Hypogeum and Underground Valletta
Rewards: Every 8 stamps collected earns a reward (up to 3 rewards) seniorpassport.heritagemalta.mt Heritage Malta
Visit your Local Council with your Maltese ID card.
Staff will register you in the Heritage Malta Senior Passport system.
You will receive your passport and information leaflet by post within 10 working days. seniorpassport.heritagemalta.mt Heritage Malta
Present your passport + ID at each site.
Your passport is stamped on every visit.
If you lose or fill up your passport, visit your Local Council for a replacement. seniorpassport.heritagemalta.mt
The scheme covers a wide range of cultural sites, including:
Prehistoric temples and caves
Historic houses and prisons
Fortresses and palaces
Museums of nature, archaeology, maritime history, war, and art Heritage Malta